I dessa Halloweentider så är det ju en massa snack om spöken hit o monster dit samt kanske ngt annan läskig sak ngn annanstans. Som idag, då har jag målat mina elever, lite ansiktsmålning. Alltid populärt! Satt från halv ett till fem ca. Med ngn min ute o på mellanmål. Det var allt mellan hundar o vampyrer som skulle målas.
Men när det gäller detta med spöken o andar. Jag har hört många säga att man tror på det, man tror inte på det, man vet inte, kanske, kanske inte... ja, olika. Så jag säger vad JAG anser/tror/tycker osv...

Jag tror på det jag ser! O speciellt när folk jag vart med sett det samtidigt. Då är det verkligt för mig o ingen kan komma o säga att det är fel. Men jag tycker ju såklart att alla ska få tro på vad man vill. Vill man tro på Gud, gör det, vill man tro på spöken, gör det! Vill man tro på bumbibjörnarna så gör det då! Ingen ska kunna ta bort din tro. den är din... 

Hemma hos mina förälrar spökar det. Min gamla gammelfarfar tror vi. Jag o mamma har sett honom samtidigt. Som ett vitt sken som sveper förbi i hallen (han rör sig bara i hallen...) O efter skenet så kan mamma känna röklukt efter honom. Han rökade. O min katt har rest ragg i hallen många ggr, utan att man sett ngt där. Men jag känner att det inte är ngn fara. Han vill oss inget illa. Han bodde där innan mamma o pappa, så han kollar väl bara läget i sitt gamla hus. =)
Sedan har jag jobbat i ett demenshem. Så en kväll stod jag o kollegan i köket o småpratade, efter att vi lagt alla de ineboende. Vi hade en gammal tant oxå som var nära slutet, vi hade en kollega som satt vak där den kvällen. Men medan jag o kollegan pratade lite så såg jag en mörk skugga med hatt ståendes i valvet in till köket där vi stod. Jag sneglade dit o min kollega oxå. Jag sa inget. Kollegan vände sig om, tittade på mig o sa "Vem var det där!?" Jag blev halt kall o sa: "Såg du honom du oxå!?"  kollegan svarar; "Ja, det gjorde jag. Nu kommer dem nog o hämtar henne tror jag.. han ville kanske berätta det, visa att det är dags". Dagen efter där, på kvällen, gick tanten bort... hua.
Sedan har jag hört fotsteg o sett andra skuggor där, så ja. Jag tror på spöken o andar!